Sommarens sista suck

Vänner!

Då det är lika bra att smida medan järnet är varmt (eller som det gamla djungelordspråket lyder: blogga medan spädbarnen sover under julhelgen), tänkte jag redan nu bjuda er på den rafflande avslutningen av sommarens äventyr med Drott. Håll till godo!

Efter att skutan väl var i sjön igen, och minimatroserna hade gjort sin efterlängtade utdockning från Moderskeppet, var det dags att så smått återställa Drotten och köra hem henne till hemmahamnen. Det var minst sagt utmattande att renovera båt samtidigt som vi tog hand om ett par små spädbarn, men det gick med en himla massa envishet och en del frustration. Generellt kan jag väl inte rekommendera båtrenovering i kombination med omvårdad av två 3-veckorsbebisar, så det vore säkert bra om ni övriga sjöbusar kan undvika det :) Men OM ni nödvändigtvis ska göra det så är mitt tips att ha en briljant mor/mormor nära till hands!

I all fall: sovhytten skulle återställas, med ny durk, ny sängram och inkopplad batteribank, något som hamnade på V då jag ännu inte riktigt var helt fit for fight efter graviditet och förlossning. Mitt jobb blev istället det något fysiskt lättare uppdraget att göra klart dörrarna: rostskyddsmåla, montera fönster, isolera och montera tillbaka den uppfräschade teakpanelen och de putsade låsanordningarna.

V monterar tillbaka mina batterier under den blivande durken i sovhytten.

De nya golvluckorna under sängen är på plats, det lilla ekgolvet till vänster är under konstruktion.

Ekgolvet (som är en stor lucka) är färdigt, sängramen börjar byggas. Det har även tillkommit ett nytt
trappsteg i ek, och det gamla steget överst har också fått ett lager av ek på sig. Allt detta ska även nåtas.

Här har jag förberett för nåtning (vit fog) på bryggan.

När sovhytten väl var såhär återställd (alltså innan sängen var färdigbyggd) bedömde vi att hon ändå var i tillräckligt färdigt skick för att kunna köras hem till Skeppsholmen igen. Jag har ju även en dubbelsäng (bäddsoffan) i salongen som man kan sova i, som tur är!

Utöver arbetet i sovhytten hade ju jag även återställt dörrarna, vilket också ökade komforten, vädertätheten och säkerheten markant:

Monterade fönster och fogskummad insida

Monterade teakpaneler (fixerade medelst fogskum och tvingar).

Ta-daa! Inredning och låsanordning på plats. Nu saknas bara vita lister runt dörrens fönster.

Jag passade även på att äntligen montera upp ventilskyddet för PAX-fläkten i badrummet!

Jag hann även såga till och montera foder till takfönstret i sovhytten samt takluckan i styrhytten. V kapade till kanterna till takfönstret, då jag var för kort för att nå upp...

Under nästan all tid vi tillbringade på båten i dockan, hade vi med oss våra små matroser och barnens mormor. Barnen sov, åt och bajsade som barn gör, och mormodern matade, bytte blöjor och slipade teakskivor som endast en exceptionell mormor gör!

Sedan var det dags att ge sig av! Vi kastade loss från bryggan en förmiddag och slussade ner hela vägen till Arbogaån, för vidare färd ut till Kungsör och Mälaren.

Efter en halvtimmas färd började det plötsligt ryka en massa - jag fick slå av motorn och låta båten glida in i vassen. Efter att vi hade samlat mod och ätit lite lunch (samt vädrat ut båten) inspekterade vi vad som hade hänt och upptäckte att avgasslangen hade gått av. Vattenkylningen av avgaserna hade helt enkelt slutat funka, vilket lett till att den korta delen av avgasröret som bestod av en tjock gummislang till slut hade smält av värmen. Barnafadern V - a k a MacGyver - kapade raskt upp vardagsrumsgolvet, vinkelkapade bort lite stål samt lagade den trasiga slangen med två spännband, en tom olivburk som jag hittade i köket samt en metallreservdel som jag hittade i motorrummet. Allt detta medan jag pumpade mjölk, kokade kaffe och var allmänt utmattad efter all ickesömn... :)

Beskåda det som en gång var ett intakt salongsgolv...

Kunglig lagning!

När detta var fixat var det inte längre någon idé att bege sig ut på Mälaren. Vi lade istället till i gästhamnen i Kungsör och lagade fajitas samt lade oss tidigt. Mamma/mormor samt I kom förbi en sväng med minimatroserna så att jag fick pussa och krama på dem samt överlämna några liter färskpressad mjölk. Det var i efterhand himla klokt av oss att - trots saknad och barnens späda ålder - låta mormor vara barnvakt några dagar medan vi körde hem båten...

Morgonen efter kastade vi loss tidigt, men kom inte längre än halvvägs till Kvicksund när vi upptäckte att vattenkylningen (som vi trodde var bättre nu) inte funkade som den skulle. Det var bara att slå av motorn igen och driva på den lugna fjärden och felsöka. Efter några timmar hade vi gjort rent värmeväxlare till såväl motor som backslag samt blåst rent sjövattenventilen från insidan medelst länspump. När vi väl hade skruvat ihop allt igen, upptäckte vi att ett rör i den gamla Volvo Penta-motorn hade rostat sönder helt. Som tur är kom jag på att jag fortfarande hade kemisk metall/marin epoxy kvar från min lagning av ett par rosthål i samband med att jag bytte fönster i styrhytten. Leta, hitta, blanda, kladda på samt vänta i fyra timmar på härdning! Vi passade under den tiden på att såga till och montera tillbaka hela sängen, så inget ont som inte har något gott med sig...

Mot Kvicksund!

Felsökning på G.

Chokladpapper och ljus får helt nya användningsområden.

Mysig sovhytt! Nu ska det nåtade ekgolvet bara slipas samt få en kantlist mot skrovet. Vi ska även sätta upp den massiva sängkanten i ek, som V har sågat till av spillvirke.

När kvällen kom drog vi igång motorn igen. Allt funkade, och med strålande ljusslinga på taket (eftersom mina lanternor inte var inkopplade) fick vi tuffa tillbaka till Kungsör för ännu en natt i gästhamnen.

På den tredje dagen - då vi alltså egentligen hade räknat med att redan vara hemma - klev vi upp strax före 06, satte på kaffet och kastade loss. Sedan körde vi på i full marschfart och perfekt tajming med alla broöppningar och kom fram i Marinstaden/Stockholm nästan exakt 12 timmar senare! Äntligen! På vägen passade jag bl a på att måla fodret till takluckan i styrhytten.

Köra båt och måla foder samtidigt - fullt möjligt.

Broöppning i Kvicksund.

V sover några timmar efter intensiva dagar...

...så att han har ork att posera med solglasögon framåt eftermiddagen :)

Väl framme i Stockholm passade vi på att tuta på "Anna" (ni vet, hon med mästerkocken Micke som ägare) som låg i Hammarbysjön.

Efter ett par dagar i Marinstaden körde vi så till slut hem Drotten till hemmahamnen på Skeppsholmen. Där ligger hon numera lugnt och tryggt i vinter, i väntan på sommaren och att jag ska ha tid att pyssla om henne igen. Tack för den här säsongen kära Drott, och vi ses mer igen i sommar!

Minimatroserna hade givetvis på sig nya flytvästar ("något att växa i") under den första båtturen.

V och H ombord när jag kastar loss i Marinstaden och siktar mot Skeppsholmen.

Och tack till alla er som följer denna blogg; till våren kommer nya uppdateringar med fram till dess går jag och Drott i lite vintervila.

Misströsta dock inte! Nu när vi inte fixar så aktivt med Drott så kommer vi istället ta tag i V:s fina gamla bogserbåt M/S Jupiter. Följ gärna med på den resan på bloggen http://bogserbatenjupiter.blogspot.se/

Den bloggen har än så länge bara ett inlägg (som är ett år gammalt), men det kommer att bli ändring på det nu.

Allt gott - och på återseende!

Eder,
Drottning

Återkomsten!

Kära landkrabbor och sjöbjörnar!

Närmare ett halvår har nu passerat sedan jag senast uppdaterade denna lilla blogg. Jag förstår om några av er har börjat misströsta under denna tid, men nu kan ni återigen korka upp skumpan, hurra av glädje och lugnt slå er ner för att läsa om mina och Drottens äventyr under sommaren.

När jag lämnade er i förra inlägget - den 9 juli 2017 - låg Drott i torrdocka i Hjälmare kanal, och jag var synnerligen omfångsrik då jag vid tillfället härbärgerade inte mindre än två små matroser. Sådana petitesser hindrade mig dock inte från att bege mig iväg med båten till sagda docka för lite underhållsarbete. I sanningens namn ska dock erkännas att jag inte gjorde många knop när vi väl var indockade, inte minst eftersom den blivande barnafadern inte tyckte att det var lämpligt att jag sysslade med vinkelkapning och målning med epoxyfärger i mitt välsignade tillstånd...

Innan vi åkte iväg hade jag den 27 juni en hejdundrande fest ombord på Drott, för att fira livet, båten och undertecknads 35-årsdag!

Den 5 juli bar det sedan iväg mot Hjälmare docka. Jag och ett par vänner kastade loss på förmiddagen, slussade genom Hammarbyslussen och tuffade vidare till Strängnäs, där vi övernattade mitt i centrala stan vid en brygga som förvaltas av några bekanta.

Drott och Drottningen passerar Hammarby.

Slussning i Hammarbyslussen.

Mika värmer frukostbaguetter till morgonkaffet!

Hej Mälaren!

Pitstop för matshopping i Stallarholmen.

Övernattning i idylliska Strängnäs.

 Efter en skön natts sömn i Strängnäs (där vi även lämnade av våra gastar) tuffade jag och V vidare mot Kungsör för ytterligare en övernattning i den lilla gästhamnen innan det var dags att slussa upp i Hjälmare kanal tidigt morgonen efter. Sedan åkte V hem till sig igen, så jag och Drott slussade upp med hjälp av ett par utmärka gastar från Stockholms Skeppsförening. Är så tacksam över sammanhållningen och "hjälpa-till-andan" i föreningen. Turisterna tittade f ö  storögt på den supergravida kvinnan som rattade båten, vad gör man inte för att underhålla!

Här slussar vi för fullt (nåja - jag lägger någon minut på att posera på taket).

 Morgonen efter var det så dags att docka in Drott. Hon var den enda båt som skulle in i dockan i år, så det var för en gångs skull ganska lugnt. Trodde vi. För när vi väl i ösregn hade lyckats placera båten på den förutsedda bädden och börjat sänka vattnet någon halvmeter, hördes plötsligt ett rejält brak, varefter båten fick en kraftig slagsida. Hon hade helt enkelt råka hamna lite fel på bädden, och välte därför när vattnet under henne försvann. Jag stod på stranden (ingen var ombord) och iakttog hela dramat med förvånansvärt lugn (vilket säkert berodde på någon pragmatisk gravidhormon). Som tur är, hade vattnet sjunkit så lite att Drott inte välte helt utan endast fick slagsida. Slussportarna öppnades direkt för att räta upp båten, och sedan fick vi göra om hela proceduren, fast på en annan bädd. Denna gång gick det fint, och vi kunde framåt kvällen borda det torrsatta fartyget!

Äntligen på plats!

Efter indockningen fick vi andas ut någon dag. Jag passade på att inspektera båten ordentligt under vattenlinjen, och Polaren P hjälpte oss att tjockleksmäta henne. Jag visste redan att hon hade väldigt tunn plåt i fören, under durken i sovhytten, och detta bekräftades vid mätningen (som görs med ultraljud). Som tur är hade vi vidtalat även vännen Svetsar-D, som kom några dagar senare för att hjälpa oss att byta ut en bit stål.

Tjockleksmätning.

Många "rostbubblor" hade hunnit bildas under de två år som hon stått utan skydd...

...och mycket av det gick att skrapa bort med bara händerna, som en sorts lera.

"Offeranoderna" har verkligen offrats denna gång!

 Innan stålarbetena kunde komma igång skulle dock all färg tas bort från båten! Ni minns kanske att Drott fixades till under vattenlinjen i samband med att jag köpte henne i maj 2015. Tyvärr glömde entreprenaden som jag anlitade den gången att måla henne med rostskyddsfärg. Efter lite mailade fram och tillbaka fick jag tillbaka alla pengar, men jobbet måste likväl göras igen för att båten inte ska rosta bort. Vis av erfarenheten från förra årets mastodontrostslipning för hand på M/S Jupiter (hej ryggvärk delux!) valde jag denna gång att anlita en blästringsfirma istället.

Vi bredde därför ut stora presenningar runtom båten för att kunna samla ihop all sand som används vid denna typ av fuktblästring. På så sätt kan man också samla in de små färgflagor som lossnar från skrovet. Strax före sju en måndagsmorgon dök blästermannen upp med glatt humör och synnerligen effektiv utrustning. Endast 7 timmar senare var hela Drott underbart stålren under vattenlinjen! Aldrig mer stålborstrondell för stora sliparbeten, folks!

Den inte helt säkra landgången till Drott.

Hela styrbordssidan klar på endast några timmar (blästermannen syns i aktern).

Första lagret på plats!

När arbetet väl hade kommit så här långt, var det dags att byta ut den där stålbiten i fören. D anlände glad i hågen en förmiddag och hjälpte oss sedan under två dagar! Först var de tvungna att ta bort sängen, durken och batterierna i fören för att komma åt ordentligt och minimera brandrisken, sedan skars hela den skadade biten, inklusive kölstocken, bort med vinkelkap.

Utriven inredning och bortkapat stål.

D framför den bortkapade biten i kölen.

V svetsar fast det nya stålet från insidan.

Under arbetets gång upptäcktes att även en liten bit av stålet under motorn behövde bytas ut, vilket också skedde. Det var rejält pyssligt och svårarbetat, men de kämpade på.

Den 21 juli var de båda stålbitarna hjälpligt ditsvetsade (men inte helt fastsatta från insidan) och vi passade på att äta en god grillmiddag hos Micke på båten "Anna". Maten var som vanligt utsökt, och jag åt mig proppmätt! Kanske kände minimatroserna av att det började bli lite trångbott därinne, för strax före 02 på natten, när jag låg och läste en blodig deckare blev det plötsligt plaskvått i sängen - vattnet hade gått! Vi susade in till huvudstaden på de tomma motorvägarna, och ett dygn senare var de två matroserna Elmer (Babord) och Astor (Styrbord) födda med en halvtimmes mellanrum. Vilken enorm lycka!

Världens finaste besättning!

Redan redo för äventyr i sina små, av L specialsydda, matrosuniformer.

 Under veckorna som följde skedde det av naturliga skäl inte så mycket ombord på Drott. V åkte dit under ett par dagar när jag och barnen fortfarande var inskrivna på sjukhus för att svetsa fast det sista och måla på de resterande lagren med färg. När barnen var 8 dagar gamla åkte vi dit hela familjen för att städa undan det sista och docka ut Drott för denna gång.

All färg och alla nya zinkanoder på plats!

Underbart vacker vattenlinje vid utdockningen.

Sluss-Janne stiftar bekantskap med Styrbord/Astor.

Efter att båten väl låg i sjön igen kunde vi pusta ut lite, men vi tillbringade flera dagar där under barnens första månad i livet för att återställa sovhytten/batterierna och göra klart dörrarna samt för att köra hem båten till Skeppsholmen igen. Det var ganska tufft att hålla alla dessa bollar i luften, men jag klarade det. Men det, mina vänner, är ett annat inlägg!

God jul, och ett riktigt gott år!  
Eder,
Drottningmoder