Interiör: hej 70-tal!

Nu kommer äntligen det ni alla har väntat på: bilder på interiören! Bered er på teak, teak, teak, mässing, murriga soffor, pentry, toalett på 1 kvadratmeter och just ja: lite mer teak. Nu kör vi!

Direkt när man kliver in i båten så kommer man in i styrhytten. Precis till höger utanför bild är dörren in. Som ni ser, finns det en ingång även till vänster, men den brukar inte användas då man i så fall måste krångla sig in lite bakom den fastskruvade stolen. Till höger i bild anar ni också en liten del av sovhytten. Men låt oss för all del kalla den "Kaptenshytten" framöver, det låter liksom lite mer imponerande.

I den bakre delen av styrhytten finns det en VHF-radio, ett gammalt skrivande ekolod, förvaringsbänk för flytvästar samt - såklart - paneler i teak. Genom föntr..förlåt - ventilen - ser man bl a ut på takterassen.

Här är den: Kaptenshytten! Det är lite svårt att se på bilden, men den har fyra runda ventiler (det ni landkrabbor kallar för fönster) och faktiskt en takhöjd på ca 185 cm. Det gör att man kan stå upp i hytten, på golvet mellan de två snedställda britsarna längsmed skrovet. Här finns också en pytteliten garderob samt förvaring under sängarna.

Här ser vi styrhytten och Kaptenshytten från "Salongen"

Här är salongen sett från styrhytten. "Salongen" är alltså alltså den enda stora sällskapsytan ombord, och rymmer såväl soffor och bord som "kök" och toalett. Detta rum kommer att göras om helt så att jag får plats med kyl/frys, tvättmaskin, dusch etc.Till höger i bild skymtar ni ingången till den minimala toaletten. Och i taket är det redan förberett för styrketräning medelst "chins" #fitness2015

Toalettdörr och soffa med full ligglängd. Notera överskåpen som finns i hela rummet.

Det är onekligen en ganska stor soffa för ett litet utrymme. Dessutom en ganska murrig sådan. Och lite mer teak.

Delar av pentryt, en snygg kvinna och ytterligare en soffa. Hela denna vägg kommer att bli kök i framtiden.

Toan! Man får typ gå in genom dörren på snedden för att få plats. Teak! Ack, denna glamour!

Sedan får vi inte glömma det lilla akterdäcket, som ska byggas in med glas och bli ett åretrunt-rum. Någon gång när jag har råd.

Ok, jag erkänner. Det ser inte så inbjudande ut just nu. Men vänta ni bara!

Min fina arkitekt Katya mäter upp akterdäcket inför kommande byggnationer.

O'boy!

Er Drottning

M/S Drott - lite info

På allmän begäran är det nu äntligen dags att ge er lite mer matnyttig info om vad det egentligen är för skuta jag har köpt!

Här kommer lite av den information som står att finna på tillverkarens - Lidwalls båtars - hemsida:

Byggd 1972 vid Lidwall & Söner AB i Leksand i bara ett exemplar, tillverkningsnummer 668. Fritids- eller bobåt med skrov av stål. Längd 12, 6 meter med dävertar, bredd 3,6 m, djupgående 1,5 m. Drott har ett bogserbåtsskrov ritat av den norsk-svenske konstruktören Jac M Iversen som är känd för sjödugliga långfärds- och turbåtar med klassade säkerhetsdetaljer som även finns på yrkesfartyg. Tredje ägare och sedan 1983 i samma familjs ägo, väl underhållen samt kompletterad. Godkänd 2007 av SH att ligga i Stockholms Hamnar.

Skiss över M/S Drott

Här kommer också lite teknisk information för de som vill nörda in sig en aning:

Motorn är en 150 hk Volvo MD 96 diesel från 1960-talet med låg gångtid. SCG Twin Disc backslag 4:1. Högsta fart 9-10 knop. En stor 800 liter dieseltank och mycket låg bränsleförbrukning. 24 volt elsystem med en batterigrupp för start och en för belysning, 230 volt för landström installerat av behörig elektriker. 230 volts Flygt dränkbar pump fast installerad. Flyttbar 230 volt bensingenerator.

Styrning med wire över bryttrissor, ”Gröna pansarvagnen” Sailor VHF-radio i transistorutförande, ekolod samt Futorno skrivande ekolod, äldre Racald proffsradar (som behöver översyn). Välgjord platsbyggd inredning i teak byggd av yrkesmän, många mässingsdetaljer. Sex bra kojplatser, pentry med gasolspis och ugn, mikrovågsugn samt elplatta. 400 liter rostfri färskvattentank med elpump. Toalett med cirka 400 liter rostfri septiktank. Webasto vattenburen värme med bl a element under kojerna.

"Gröna pansarvagnen" som nämns ovan är en VHF-radio som tydligen är närmast legendarisk på grund av sin pålitlighet.

Gröna pansarvagnen på Drott. Inte alltför liten och diskret, men ganska rolig.

Utöver detta ingår också en "Aquasmart 2,4 m gummilivbåt" från 2013. Det är den båten jag kommer att puttra iväg i när jag ska handla mjölk i Nybroviken eller köpa glass vid Slussen. I alla fall när jag ska imponera, oftast trampar jag nog bara iväg på damtrallan...

Båtens "takterass" med min vän Enver och den uppochnervända Aquasmarten. I bakgrunden Nationalmuseum.

En fin liten finess med båtens storlek är att hon är precis under 12 meter (11,8 m utan dävertar), vilket innebär att hon klassas som båt, och inte fartyg. Detta i sin tur innebär - förutom att det inte alls är lika noga med alla regler - att vem som helst får köra henne. Du hörde rätt - just DU kan få köra henne i sommar! Det skadar inte att ha en skärgårdsskepparexamen innanför rocken (något jag råkar ha efter min tid i Hans Majestäts tjänst), men det är alltså inte nödvändigt.

Ni får hålla er några dagar till innan jag publicerar några riktiga interiörbilder - en god skribent bör alltid dra ut på spänningen. Vi avslutar dock med några bilder på utsikten från henne, så att ni får en bild av det ypperliga läget och kan gräma er riktigt mycket över att inte just ni var galna nog att köpa denna gamla skuta :-)

Utsikt akteröver, på babordssidan (vänster i båtens färdriktning, ni vet): Strandvägen

Utsikt akteröver på styrbordssidan: Kungliga slottet

Och här ligger hon, tjusigt inringad på bilden! Fotot är taget från bron över till Skeppsholmen

Eder trogna,
Drottning (som dock ej på något sätt är rojalist)

Sjösättning! Impellerbyte! Glädje!

Där satt den!

Efter sex dagar på land, och efter ett outtröttligt arbete av Daniel på Pampas Marina, är M/S Drott nu åter tillbaka i sjön. Igår och idag målades de sista två lagren av bottenfärg, vilket innebär att hon nu har hela tre lager bottenfärg och två lager rostskyddsfärg. Nu bör hon kunna hålla sig flytande i många år till.

Är det inte så vackert att man vill gråta?

Utöver detta har hon också fått nya offeranoder (Minns ni vad det var? Läs annars mer i bloggens första inlägg! ;-)

Skillanden på en ny och en gammal offeranod

Fastmonterad och redo för 5 år under vattenytan. Vik hädan, rost!

Hon är rätt imponerande när en står under kölen

Här rullas hon iväg med hjälp av en stor, rolig leksak; en fjärrstyrd båttransportör!

Efter att hon väl var i sjön, var det dags för det stora testet; skulle kylvattenintaget fungera nu? Vi hade ju gjort rent ventilen i skrovet, och Gea hade till och med borrat upp större hål. Vi slog på strömmen, vred om startnyckeln, hörde hur motorn startade och gick sedan ut för att se om kylvattnet sprutade ut från sidan som det ska göra om allt funkar.

Ingenting hände. Det var bara torrt och ödsligt längsmed babordsidan. Vi hummade, skruvade lite och kliade oss i huvudet. Inget hjälpte. Tillslut ringde vi en expert på båtmotorer, som kom snabbt som vinden i Stockholms rusningstrafik (alltså två timmar senare) och tittade på henne. Snabbt uppdagades att den s k "impellern" var totalt utsliten. För alla oss landkrabbor kommer här en wikipedia-snodd beskrivning av vad en impeller är:

"I vattenkylda utombordsmotorer är kylvattenpumpen vanligtvis en impellerpump. Impellern är gjord av gummi och sitter på vertikala drivaxeln mellan växelhuset och motorn. Axeln är placerad exentriskt i pumphuset och vid rotationen pressar impellern upp vattet till kylkaviteterna i motorn."

Hantverkaren och jag brände snabbt iväg till en båtaffär några kilometer bort, och under bilresan fick jag lära mig allt om impellers och deras funktioner. Sedan åkte vi tillbaka till båten och bytte ut impellern mot en ny. Därefter funkade kylvattnet perfekt!

Till vänster en ny impeller, till höger den gamla...

Att använda diskmedel som glidmedel för att få impellern på plats är tydligen ett gammalt trick!

Ack, så vackert kylvattnet rinner!

Sedan kastade vi loss och gick för egen maskin mot Skeppsholmen! Fyra av Geas vänner hängde med ombord på resan, ett glatt och vänligt gäng!

Öh, vem är det som kör egentligen?

Gea antecknar dagens händelser i loggboken

När vi passerade Reimersholme hoppade jag av i farten för att ta mig vidare till Pelikan och avnjuta en middag med nya och gamla vänner. Gea och grabbarna tuffade vidare genom Hammarbyslussen och till Skeppsholmen, där hon nu åter ligger tryggt förtöjd.

Drott utanför Hornstull och Liljeholmen

Dagens små missöden kändes bara roliga och lärorika - det känns så sjukt spännande att med små, små steg lära sig allt om denna båt och hur den funkar! Det kommer att ta lång tid, men jag har inte bråttom. Much.

Avslutar dagen med denna bild på mig och Gea. Längst in i garderoben hittade jag min gamla wollie-pullie från min tid i Flottan, ombord på HMS Orion, tänkte att det var läge att ta fram den nu.

Spana in Orion-märket, people!

O'hoj!

Drottningen

Rostskyddsfärg och polska toaletter

Dagarna flyger fram, och Drott blir mer och mer sjöduglig för varje timma som passerar! Jag åker ut till varvet varje dag för att följa processen, uppdatera mig på läget och lära mig mer om skönheten jag håller på att köpa. I nästa vecka tar jag formellt över henne i samband med betalningen.

De senaste dagarna har hela skrovet under vattenlinjen slipats helt ren från rost. Därefter har två lager rostskyddsfärg målats på. Jag har valt att lägga färgen ca 1 dm högre upp än tidigare, eftersom vattenlinjen har legat lite för högt. Tydligen är det så att rostangreppen blir som starkast där vattenlinjen ligger (vilket bl a har att göra med att syre tillförs hela tiden), så nu har jag tagit i lite för att göra rostskyddet ännu bättre!

Den övre delen av båten tänker jag mig att jag och mina vänner målar under några soliga dagar i sommar! Killen som slipar båten tycker att jag skulle måla övre delen med en färg som egentligen inte är tillåten, vilket jag totalvägrade (ord som "miljömupp" och "göra en Åsa Romson" användes).

Första lagret på babordsidan...

...och på styrbordssidan.

Idag har jag också slagit till och beställt en toalett från Polen, tillsammans med min nya båtsgranne på Skeppsholmen. Grannen skulle f ö  ha hela 4 toaletter, då han och hans fru är i färd med att renovera både båten de äger samt ytterligare en båt som de nyligen köpt. Det rör sig om en s k  "malande" toalett (använd fantasin), som även är väldigt snålspolande. När en äger en båt som har en vattentank på endast 400 l, är varje liter värdefull! Fördelen med denna toalett är också att den ur ett användarperspektiv fungerar som en vanlig toalett, vilket innebär att jag inte behöver tala om för varje ny gäst ombord hur de ska bära sig åt när de bajsar (vilket onekligen kan lägga lite sordin på feststämningen...).

Och här är en bild på skönheten, eftersom jag förstår att ni spricker av nyfikenhet! Denna stol har det långa och imponerande namnet "SANICOMPACT® 43 Silence ECO+ RSK7809006". Ni hör ju, den måste vara bra!

Idag har jag också sålt min lägenhet - galet!

Imorgon målas de sista lagren, sedan ska de nya offeranoderna skruvas fast. Ikväll ska jag läsa på om våtrumsskikt och platsbyggda bäddsoffor. Inlärningskurvan är onekligen ganska brant när man inte kan något från början.. :-)

Drottningen

Slipning och arkitektmöten

Dagen har varit full med jobb! Men jag smet iväg en timma till Pampas för att inspektera slipningen av båten och för att bonda lite med de andra skepparna.  Det är verkligen skillnad på sidan som nu har blivit slipad "stålrent" och på den - än så länge - rostiga sidan.

Daniel på varvet kämpar med slipmaskinen.

Före...

...och efter.

Kanske är jag fortfarande i en smekmånadsfas, men jag kan inte låta bli att fortsätta förundras över hur trevliga alla på varvet är! Jag samlar på mig namn och telefonnummer till höger och vänster, och har redan kontakter som kan inspektera båten, beställa malande toaletter från Polen, dra el, skriva intyg till försäkringsbolag, komma med tips om vattentankar samt rent generellt peppa en stackars vilsen båtägare med glada tillrop.

Idag har jag även postat min ansökan om medlemskap i Stockholms Skeppsförening, vilket känns väldigt vuxet och fint.

För att få ligga vid Stockholms innerstadskajer (Norr mälarstrand, Söder mälarstrand samt Skeppsholmen) måste man vara medlem i föreningen samt bli tilldelad en kajplats. Det har genom årtiondena varit lite si och så med dessa rutiner, men nu har alla regler ordnats upp och klargjorts något. I korthet kan man säga att jag kommer att få tillbringa ett s k "aspirantår" vid min kajplats på Skeppsholmen. Om jag sköter mig, inte sänker båten, inte har fester varje natt eller är otrevlig mot grannarna, kommer jag att få en permanent kajplats. Eller, för att tala klarspråk; permanent så länge Statens Fastighetsverk inte bestämmer sig för att vräka alla båtar från Skeppsholmen. Det ska vara spännande att leva!

Innan jag avslutade dagen med öl och middag tillsammans med en kär vän, var det dags att träffa "min" arkitekt för att få de första skisserna på hur salongen/köket/toaletten och det inbyggda akterdäcket förhoppningsvis kommer att se ut inom 2-3 månader. Jag hade under vårt första möte för några veckor sedan önskat allt jag kunde komma på (Tvättmaskin! Kamin! Inglasat akterdäck! Lönnfack! Hemmabio! Solceller!) och ALLT är med i ritningarna! Jag som alltid har velat ha ett lönnfack i mitt hem! Och en linbana. Men det är ett helt annat blogginlägg ;-)

De första skisserna!

Over and out!

Drottningen

Hej alla pojkar!

Efter att (för tredje gången på en vecka) ha drömt att jag sover på en båt som sjunker, var det i morse dags att släpa sig upp ur den stillastående sängen i Skärmarbrink och ut till Pampas Marina för ett stort ögonblick; upptagningen av båten!

Jag drack marinans kaffe, överlämnade en flaska Finlandia till Gea som tack för nattvakten (ni minns väl gårdagens kurs gällande skepparnas hårdvaluta?) och kavlade upp ärmarna. Med handkraft drog vi in henne i den lilla "vagga" som klarar att lyfta båtar uppemot 50 ton. Lilla Drott med sina ynka 10 ton hissades raskt upp i luften och rullades in på kajen.

In i vaggan

Det gäller att se självsäker ut, så löser sig allt!

Upp ur böljan!

Sedan spolade Daniel från marinan noggrant av henne med högtryckstvätt. Sjögräs och små musslor for all världens väg tillsammans med rostflagor och lite gammal målarfärg.

Fem år i sjön skapar små kolonier på skrovet..

Jag avnjöt en lunch med Gea, sedan var det dags att svara lite på mail (jag råkar ha ett heltidsjobb att sköta också, hade inte tagit med det i beräkningarna när jag köpte båt..,). Plötsligt kom en man i stickad blåtröja - i flottan kallad "wollie-pullie" - fram för att fråga om jag var ägare till Drott. Vid mitt jakande svar började han ingående berömma hennes vackra skrov. Jag rodnade väl lite och sa något i stil med "så kul att du tycker om henne". Båtkomplimanger är det nya svarta!

Efter att ha hämtat mig från detta smicker var det så äntligen dags att mäta båtens skrovtjocklek tillsammans med hamnkaptenen Karl. Med hjälp av en liten manick med en sladd och en plupp på (tänk er en tjock gammal miniräknare med ett litet stetoskop på) gick vi runt båten flera varv och mätte med ultraljud. Hon hade en tjocklek på 5-6 mm runtom, vilket tydligen ska betyda att jag, mina barn och mina barnbarn kommer att kunna sova tryggt på henne under många decennier. Känns bra! Jag slog på stort när jag stod där, och beställde slipning och 5 lager målning av henne, inkl. rostskydd, när hon ändå stod på land. Hej då, 25 000 kr! Hej, god nattsömn i fem år!

Innan jag lämnade marinan för dagen lyckades jag skruva bort större delen av båtens s k "offeranoder" (även kallade zinkanoder). En offeranod är en bit av oädel metall som fästs på metallytor för att skydda från korrosion. Då korroderar offeranoden, och "offras" alltså, istället för den ädlare metallen, det vill säga den som befinner sig längre upp i den elektrokemiska spänningsserien. Metallen zink skyddar t ex stål/järn mot korrision, varför just zinkanoder brukar skruvas fast på skrov.

Drotts anoder, 16 st, var mer eller mindre borteroderade och kommer nu att ersättas av nya.

En offrad offeranod

Medan jag gjorde detta passade Gea på att borra upp hålen till kylvattenintaget, som nu förhoppningsvis ska fungera igen.

I övrigt kan jag notera att marinan kryllar av män, men har en total avsaknad av kvinnor. De är alla synnerligen artiga. De kommer fram och skakar hand och tittar på båten och hummar inkännande, men ingen av dem har visat någon som helst lilla-gumman-attityd. Tvärtom, de är mycket vänliga och respektfulla mot den unga skepparen med den vackra lilla båten!

Drotten i all sin (något nedgångna) prakt!

Imorgon börjar slipningen av båten, spännande tider.

Sov gott!

Drottningen

Oändligt är vårt stora äventyr!

Plötsligt en dag, i torsdags för att vara exakt, hände det: jag köpte en båt! Det är resultatet av en solskenspromenad med en vän, av en undantryckt längtan, sena nätters googlande och en aldrig sviktande känsla för att välja projekt som egentligen är aningen för stora :-)

Hon låg där och guppade vid Skeppsholmen. Inte så stor på jorden, men vem är väl det? Lite bedagad sådär, men jag anade att många ljusa minnen och äventyr skulle kunna ske ombord, så jag slog till. Jag vet att styrbord är höger, att kortkortkortlånglånglångkortkortkort betyder SOS och att man på somrarna tydligen kan sova under bar himmel. Resten kommer jag att lära mig!

Idag var det dags för premiärturen då säljaren Gea, glada båtsgrannar och exalterade vänner bogserade skönheten - M/S Drott - till Pampas Marina för besiktning, rengöring och ommålning under några dagar. I vinter, när det läcker in, septiktanken är full och förståsigpåarna med sneda leenden iakttar mina fåfänga försök att få eld i kaminen, kommer jag med skratt minnas denna fantastiska dag!

Och jag har redan lärt mig tre viktiga saker som båtägare:
1) Om musslor och sjögräs täpper till ventilen till kylslangen i motorn, går båten inte att köra.
2) Att bli bogserad av grannbåten M/S Skoghall är synnerligen trevligt och kostar en flaska whiskey.
3) Mina vänner, ni äger! 

Jakob, Leni, Rebecka, Jasmine och Glenn i salongen.

Erik och Åke på M/S Skoghall 1 hjälper till att bogsera.

Hammarbybacken från sjösidan

Hammarbyslussen! Vardagsaction!

Glammigt värre på taket

Hornstull i vårsolen

Nya och gamle skepparen chillar i fören

Skepparnas hårdvaluta: sprit!

Tryggt förtöjd i Pampas Marina

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Följ med mig på mitt äventyr!

Noomi
a k a Drottningen på Skeppsholmen