El, premiärtur och utomhuspiff

Liksom utlovat i mitt förra inlägg, kommer jag nu berätta lite mer om hur det egentligen funkar med el ombord! Jag förstår att alla läsare av denna ödmjuka (hrm) blogg måste vara ooooerhört intresserade av detta!

Men här kommer den bistra sanningen; trots att jag närvarat/medverkat vid större delen av allt elmeckande ombord, kan jag inte påstå att jag har 100 % koll. 90 % kanske, eller 85 %, men inte 100 %. Låt mig därför presentera denna skiss som V gjorde innan vi började installera systemet, för att på ett enkelt sätt åskådliggöra hur det funkar:

Glasklart, va? Då går vi vidare till att berätta lite om installationen och hur det hela funkar ungefär!

Jag tog ansvar för allt preppande inför installationen, d v s att städa ur motorrummet på båda sidorna om motorn samt att göra rent och slipa skrovet under durken i kaptenshytten. När jag väl hade röjt och sorterat bland alla bra-att-ha prylar i motrummet som ingick i köpet, valde jag att lyfta på trägolvet för att inspektera status. Det var inte så fräscht...

Mums!

Hela golvet på båda sidorna om motorn hade möglat ihop totalt på undersidan och kånkades raskt (och med en del grimaser) överbord för att senare på natten deponeras i Moderna Museets container. I samband med deponin hittade vi nya, jättefina plywoodskivor som hade slängts efter en utställning, så de kånkades tillbaka till båten och dagen efter sågade jag till nya golv av dem. Tack, Staten -  och förlåt för att vi ser så mystiska ut när vi rotar runt i era containrar på nätterna.

Lycka kan vara att hitta fin plyfa i en contationer. Recycling at its best!

Nytt golv.

Jag, och även ni - kära bloggläsare - är numera välbekanta med hur man gör rent skrov... Så här såg det ut under durken i kaptenshytten innan sanering, rostborttagning och målning.

När det var klart åkte vi och köpte batterier för 10 000 kr (japp - det var den egenföretagarlönen) och testade lite på kajen så att de skulle få plats i det lilla hålet:

Testing, testing. Som ni ser är det inte många millimeters marginal...

Ta-daa! Batterier på plats och säkrade mot sjögång med rejäla spännband.

Jag har alltid tänkt att batterier är ganska ofarliga (vem skadar sig av strömmen i en ficklampa liksom), men batterier av denna storlek och kapacitet kan vara ganska kraftfulla om man inte sköter dem rätt. Om någon t ex skulle råka tappa en skiftnyckel så att flera poler ansluts till varandra av misstag, kan det smälla rejält (men i övrigt är de faktiskt ganska ofarliga). Jag tog därför på mig att skydda polerna mot nedfallande, långa metallbitar, samt rita en lämplig varningsbild. 

Här har ni svaret på varför jag inte är verksam som konstnär.

Medan jag fokuserade på att snickra, såga och måla, fokuserade V och J på att faktiskt installera elen. De testade att montera mycket på kajen, för att det är en bättre arbetsställning och för att se att allt får plats.

Victron-lådan, kabelstege och elskåp provas ut.

Här kommer sladdarna från batterierna in i motorrummet och kopplas vidare till Victron-låda noch elcentraler.

Delar av elektroniken på plats på babordsidan i motorrummet.

Jag ägnade en ansenlig mängd tid åt att såga/karva/banka ut ett hål i styrhyttsbordet till min nya, fina display för elövervakningen. Den är så fancy! Det var dock ett himla pill att få plats med den (det var tre lager trä samt metallbalkar, och svårt att få plats med sticksågen), men till slut gick det. Tur att ingen ska se hålet, bara displayen...

Lite sandpapper och teakolja på det här kommer att göra susen.

It even glows in the dark!

I korta drag kan man säga att det nya elsystemet funkar på följande sätt:

- Jag har köpt 8 stycken batterier på 12 V vardera som parkoppplats för att generera 24 V. De i sin tur går till en inverter som kan omvandla spänningen till 220 V (d v s det som vanliga hushållsmaskiner och vitvaror drivs av). Utöver dessa batterier köpte jag även 2 stycken mindre startbatterier (24 V) till motorn, då de gamla var helt slut.
- Batterierna gör att jag har el ombord även om strömmen går eller jag är ute och åker. Beroende på hur mycket jag använder klarar jag mig 3-6 dagar utan att behöva ansluta till någon landström. När jag åker båt på sommaren så behöver jag kanske inte använda t ex disk- och tvättmaskin, golvvärme, luftvärmepump och varmvattenberedare (men däremot gärna kyl/frys, spis, ugn och vanlig förbrukning till t ex lampor samt VC och vattenpump)
- Batterierna står alltid på laddning/är fulladdade när jag är kopplad mot landströmskabeln.
- Så fort jag har motorn igång så laddas batterierna.
- Det är förberett för solceller, så nästa sommar kan jag enkelt koppla in det.
- Det går även att koppla in ett elverk (dieseldrivet) för "nödström", men jag har inte bestämt hur jag ska göra ännu.
- Jag har ju sedan tidigare installerat en kamin med en specialbeställd skorsten som man kan koppla till varmvattenberedaren, en s k "vattenmantlad" skorsten. Det gör att jag genom att elda i kaminen kan få varmvatten, vilken gör att man kan spara in den elförbrukningen när man vill.
- På displayen i styrhytten kan jag hela tiden se aktuell elförbrukning, tidigare förbrukning samt om strömmen tas från batterier, elnät eller solceller (eller flera samtidigt). Jag kan även logga in på internet via en hemsida eller en app i mobilen och spana in båtens förbrukning på distans!

Live feed och sammanfattning av dagens förbrukning.

I och med mitt nya system kan jag alltså gå "off grid" i upp till en vecka om jag snålar lite på energin, vilket känns coolt. Kanske kommer jag även skaffa ett litet vindkraftverk utöver solcellerna, men det får framtiden (och zombieapokalypsen) utvisa.

När vi hade slitet en hel helg för att fixa detta (samt fixa klart det nya avgasröret), var det på söndagen ÄNTLIGEN dags för årets premiärtur!

Vi kastade loss från Skeppis tillsammans med F och S, och tuffade igenom Stockholms vackra innerstad, bort förbi Saltsjö Kvarn och Nacka Strand, för att slutligen göra ett litet strandhugg i Nyckelviken. Jag har ännu inte vant mig vid att utsikten utanför mitt köksfönster plötsligt förändras, det är en märklig känsla.

Adelia (i fin flytväst) och S chillar i salongen). I bakgrunden skymtar Djurgården.

F har koll på läget i styrhytten.

Ny utsikt från köket samt lite drinktillverkning. Hörde jag någon ropa "Mojito, kapten!"?

V slappar lite i solen.

 När vi skulle åka hem visade det sig att tampen till Slajsan hade fastnat i propelleraxeln. Efter att föga framgångsrikt ha dragit i tåtarna och kliat oss i huvudet, slutade det hela med att V tog årets första bad för att få loss tampen - vilket lyckades! :-)

V firade räddningen av jollen med en liten kalsonglöptur på stranden.

Till slut kunde jag lägga till vid kajen i Marinstaden, där jag har legat den sista veckan. Tanken var att hinna fixa lite med båtens utsida, vilket är lättare från denna kaj. Som vanligt hinner man inte så långt som man hoppas - jag har ju ett jobb att sköta också - men det har gått lite framåt i alla fall och jag hoppas hinna en liten bit till innan jag tuffar hem till Skeppsholmen om några dagar.

Men det, mina vänner, är ett annat inlägg!

Drottens bedrövligt försummade babordsida när vi lade till i Marinstaden. Men lanternorna funkar i alla fall!

Allt gott!

Eder tillgivna,
Drottning