Gör om, gör rätt - och lite till!

Vänner!

Under veckorna som nyss har passerat har jag ägnat lunchpauser och kvällar åt min kära sovhytt!

För några veckor sedan passade jag på att spackla alla plywoodväggar i hytten, för att förbereda för kommande tapetsering. Jag förberedde även installationen av mina spotlights, något jag börjar få rutin på nu. Alla kablar är klippta, skalade och har fått hylsor på sig, detsamma med själva lamporna.

Spackling av alla kanter.

Dags att fixa till lamporna!

Här är även taket förberett för installation.

Jag tycker oftast att mitt båtrenoverande är kul - inte minst när jag nu får jobba med själva ytskikten och tydligt kan se hur allt rör sig framåt. Men ibland är det inte utan att man bara slänger ifrån sig verktyget för kvällen (skruvdragare/sticksåg/fogpistol/spatel/etc) på sängen, grymtar något om att "det aldrig blir klart/aldrig är lätt" och bäddar ner sig med datorn för att streama TV-serier på Netflix...

En sådan dag dök upp för tio dagar sedan när jag skulle börja isolera och spackla runt insidan av mina nyuppsatta fönster. För att vara på den säkra sidan bad jag V att hälla några hinkar med vatten på utsidan för att kolla att allt var tätt. Låg mig sammanfatta resultatet med ett enda ord: FAIL. Det strilade in vatten under och runt alla fönster. Jag fattade ingenting - vi som grundat så bra och smetat på så mycket sikaflex!

Vid en demontering visade det sig att sikan på något sätt hade reagerat med grundfärgen, och inte härdat. Under alla fönsterramar var det bara som en kletig, tuggummiaktig massa som inte tätade alls. Så det var bara att skruva ner alla fönster igen, slipa, måla flera lager, och sätta upp dem igen, denna gång utan de yttre fönsterramarna så att allt skulle kunna härda ordentligt.

Gör om, gör rätt. Här är alla fönster nerplockade igen, och allt har slipats och grundmålats - igen.

Här har även den vita färgen kommit på, jag passade på att måla några lager på hela förpiken när jag ändå var i farten.

I brist på fönster och el får man använda presenning och levande ljus.

Förra veckan ringde plötsligt vännen P till mig och frågade -"Brinner du"? Jag förstod inte riktigt vad han menade, men närmare efterforskningar visade att Konstakademin stod i full brand. Delar av ön (inklusive bron) spärrades av och släckningsarbetet pågick i över ett dygn. Huset står kvar, men tråkigt med all konst som försvann i lågorna...

I lördags kom så äntligen mamma och min bror S på besök - och medförde den renoverande skyviewn. Jag förstår inte hur han har lyckats renovera den på landet, utan verktyg, men den har blivit helt magiskt vacker, och då är den inte ens lackad ännu! Han har monterat isär den, slipat, tätat, monterat glas, bytt skruvar, och satt i ny plugg. Mamma har dessutom lagt flera timmar på att putsa upp mässingspinnarna som går över glasrutorna. Fina familj!

Kommer ni ihåg hur den såg ut när jag köpte den?

Och här kommer den nu, i all sin prakt:

Ett skepp lastas med en nyfixad skyview.

Är det inte bland det vackraste ni sett i takfönsterväg?

Kaffepaus i salongen. Notera gärna att väggarna har fått ytterligare vit färg samt att fönsterlisterna är löst ditsatta.

Takfönstret behövde dränkas in i impregneringsolja eftersom trät var så torrt (vi tror att den är tillverkad på 50-talet), och har nu fått stå och suga åt sig oljan i fem dagar. Så nu kan vi börja lacka alla 8-10 lager (något som jag med varm hand överlämnar till S, som trivdes så bra ombord och på ön att han fortfarande är kvar och sover på bäddsoffan).

Jag kunde i min tur isolera och spackla på insidan runt alla fönster, nu när de var på plats igen.

Fogskumsfestival deluxe.

Här har jag precis slipat det första lagret och lagt på det andra lagret spackel...

...med hjälp av dessa små spatlar.

Jag glömde nämna att det råkade fastna en aktertamp i propelleraxeln när vi la till senast vid Skeppsholmen. Jag vet inte var det är med mig och aktertampar, men jag är helt jinxad när det gäller att köra fast saker i propellern. Jag har dragit ut på att göra något åt det i flera veckor nu, men för några dagar sedan sken solen lite extra varmt och jag insåg att det inte skulle komma något bättre tillfälle att bada förrän nästa sommar. Så det var bara att hoppa i och försöka att inte tänka på kylan, vattenkvalitén eller hur många grannar som saknar septiktank...

Med en brödkniv dök jag ner tre gånger och skar på tampen som satt upprullad på propelleraxeln och lyckades få loss den i flera delar, men efter en kvart i vattnet började kroppen domna av. V fick därför också ta ett litet bad och linda upp de sista tamparna. Teamwork! Och nu är tampen borta!

Smile and wave...

Efter detta bad var det så dags att färdigställa och montera själva fönsterramarna. Alla fönster hade nu suttit uppe i 5-6 dagar och härdat ordentligt. S föreslog att vi skulle putsa upp de halvfula ramarna lite och då visade det sig att man kunde slipa bort en zinkbeläggning för att sedan blotta mässingen som plötsligt visade därinunder! Då blev det liv i lådan, och vi satt på kajen och på fördäcket och slipade och putsade för glatta livet. Skillnaden blev enorm!

Putsad/oputsad

När ramarna väl hade blivit så fina, insåg vi att vi inte kunde montera dem med de gamla, stål/zinkfärgade skruvarna. Vi rekognoserade därför flera vändor på Tackel och Tåg och provskruvade lite, innan vi till slut bestämde oss för en mässingsskruv med rund skalle, som gör att ramarna nästan ser nitade ut. S "fördrog" alla skruvar för att spåra upp nya hål (de hade aningen fel dimension), och sedan monterade vi upp styrbordsramarna - en skruvmejsel på vardera sida av skrovet - med tålamod, svart marintätning och bensin för rengöring.

Innan puts av insidan samt montering av ramarna.

TA-DAA!!

Här kommer också två jämförande bilder, så att ni ser hur det såg ut innan. Om ramarna inte hade varit dåligt uppsatta första gången hade denna dolda skatt aldrig uppdagats. Slutet gott, allting gott alltså!

Före/efter

Efter denna intensiva vecka (med massa jobb, fina konserter samt båtfix) damp jag hastigt och lustigt ner på ett nattåg till Kiruna. Båtrenoveringsfabriken tar alltså paus i några dagar, men vi är snart på banan igen.

Jag lämnar er med en bild på min nyuppsatta ljusslinga, bestående av filamentledlampor som både är energisnåla, hållbara och vackra. Nu kan hösten komma!

Eder trogna,
Drottning